Gör det ont när knoppar brister

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka? Så lyder inledningen till en av Karin Boyes vackra och tankvärda dikter. Men om det verkligen gör ont när trädens knoppar brister vet vi ingenting om. Att det sker på våren stämmer ju. Knopparnas vintervila bryts aldrig mitt i vintern även om värmen är hög, inte ens om vi tar in trädgrenar. Vad vi också vet är varför knoppar bildas, varför de vilar och hur deras vila bryts.

Knopparna är skott i början av sin utveckling. De bildas i stamspetsarna och i bladvecken och de förblir i vila på grund av flera olika tillväxtreglerande ämnen. Knoppars tillväxt hindras av hämmande ämnen. Toppknoppen bildar ämnen som gör att sidoknopparna inte utvecklas så länge som toppknoppen är kvar. Men om toppen kapas växer en sidoknopp ut till en ny topp. Inför vintern bildas ett hämmande ämne, ABA, som ser till att bladen fälls innan vintern inträder, att växten vinterhärdas och att knopparna går i djup vila. Vinterhärdigheten innebär att det inte bildas iskristaller i växtens levande som i så fall skulle frysa sönder. Bladen fälls inför vintern och undviker också på så sätt att frysa ihjäl. Hos barrträden fylls alla levande celler med sockerlösning som sänker fryspunkten.

Under vintern bryts ABA ner och under den tidiga våren bildas i stället tillväxtfrämjande ämnen. När dagarna blir längre och varmare så bryts knoppvilan och de ny skotten växer ut.

Knoppar är ett sätt för träden att överleva vintern, knopparna klarar kyla i motsats till de friska bladen som ju skulle frysa sönder när temperaturen går under nollstrecket. Under vintern bryts ABA ner och dessutom bildas tillväxtfrämjande ämnen. Bildning av ABA styrs av dagslängden så när dagarna blir kortare, egentligen när nätterna blir längre, så bildas mer ABA, bladen fälls och knopparna bildas.