Kistspis med en insatskamin från 90-talet som det var omöjligt att öppna luckan för att lägga in mer ved utan att det rök in och taket vart alldeles svart som ett resultat.

Det finns många olika typer av öppna spisar, den äldsta, kistspisen, var ämnad för sällskapsrum och inte köket. Kistspisen har fått sitt namn av den rektangulära eldstadsöppningen som kan liknas vid en kista ställd på högkant. Några är mer eller mindre påkostade med listverk runt eldstaden, hylla och påkostat krön, medan andra är enklare med släta, kritade ytor. Detaljutformningen varierar från trakt till trakt och från landsända till landsända.

Det finns idag en felaktig inställning när det gäller öppna spisar, att de enbart är bränslekrävande och värmeineffektiva. Sant, den har inte samma värmebevarande egenskaper som t ex kakelugnar, men alla som har en öppen spis känner till dess suveräna förmåga att snabbt värma upp ett rum samtidigt som den absorberar den inträngande fukt som är oundviklig i ett ouppvärmt hus. Och inte minst, vem njuter inte av att sitta framför den öppna spisens brasa och känna dess intensiva strålningsvärme i ansiktet.

Det som idag dock kan vara ett problem med öppna spisar är att dagens allt mer isolerade hus påverkar självdraget och leder till att det ofta ryker in speciellt i början innan elden tagit sig. Kanske inget problem om man eldar några gånger på vintern i sommarstugan, men om man bor permanent och har god tillgång på ved så kan en lösning vara att istället sätta in en kamin i spisöppningen, något som verkligen gör sig i en stor kistspis. En sådant ingrepp bevarar också kistspisen och är reversibelt.

Kistspisen ovan nyputsad och ersatt med en tidsenlig modern kamin. Problemet med att det ryker in har minskat dramatiskt och kan undvikas helt om brasan tänds med torr och bra ved.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.