Ett av de äldsta sätten att göra eld är att använda sig av eldstål och flinta. Vid sidan av stål och flinta behövdes även fnöske för att fånga upp gnistan. Denna teknik användes ända in på andra hälften av 1800-talet då tändstickor kom i allmänt bruk.

Fnöske framställs av en fnösketicka som växer på döda och skadade björkar eller bok. Det är ett lättantändligt material som inte brinner men glöder mycket bra. Fnösket är det ljusbruna, läderartade lager som finns under det hårda, gråvita skalet.

Det bästa fnösket framställs av tickans topp. I färskt tillstånd kan man direkt bearbeta tickan annars behöver den blötläggas i vatten.Man börjar med att tälja bort det gråvita skalet på ovansidan av svampen. Även mycelkärnan och svampens sporer tas bort. Toppen bultas sedan försiktigt med en träklubba till en ca 4 mm tunn kaka.För att fnösket lätt ska börja glöda måste den läggas i en lutlösning över natt. Lutlösningen blandas av lika delar björkaska och vatten. Förr i tiden använde man gjutjärnsgrytor som man kokade luten i. Idag kan man använda sig av rostfria kärl eller plasthinkar. När man slår gnistor med eldstål och flinta används bara en liten bit av fnösket. Fnösket måste rivas lite i kanten så att det får en luddig yta för att lättare fånga upp gnistan. För att få igång elden kan det glödande fnösket läggas ihop med enebark och torrt gräs i en näverrulle. Sedan blåser man tills en låga slår upp.

På bilden ovan syns en ticka, en skalad topp och det färdiga fnösket.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.