Lerklining kallas tekniken att invändigt klä väggarna i timmerhus med lera som en hållbar och idag miljövänlig isoleringsmetod. Denna metod har har använts i tusentals år och kom till Sverige någon gång under bondestenåldern 4000-1700 f.kr.

På ”senare” tid så användes lerklining länge inomhus i svenska timrade hus för att ge ett slätare underlag för tapetsering eller stänkmålning. För att lerblandningen skulle fästa på väggen kunde man råhugga väggen med en yxa eller slå in träpluggar.

Ren timmervägg efter att all nya och gamla ytskikt tagits bort. Det är viktigt att ta bort allt som sticker ut som spikar etc. De gamla råhuggen gör att leran kommer att fästa utan problem.

Den lerblandning som man använder för lerklining kan bestå av lite olika delar beroende på var i världen man befinner sig men här i norra Europa har den historiskt vanligtvis bestått av blålera, sand, finfördelad halm, ko eller hästspillning, ko eller hästhår och vatten. Lukten av spillning försvinner när leran torkat om beståndsdelarna blandats väl.

Det går lika bra att lerklina på t ex en murstock som på en timmer vägg.

Leran har många förnämliga egenskaper men dess isoleringsförmåga är inte så bra vilket dock till viss del uppvägs av de grova timmerstockarna i timmerhus. Leran är brandhämmande, ljudisolerande, vindtät och har goda fuktegenskaper samt goda värmelagrande egenskaper. Leran försvårar även för skadedjur att ta sig in i huset.

Det är de goda fuktegenskaperna som gör lerklining så optimalt för gamla trähus då risken att man bygger in fukt som kan orsaka fuktskador i timmerstockarna mer eller mindre minimeras om man gör det på rätt sätt. Hemligheten till att gamla trähus många hundra år gamla fortfarande finns kvar.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 20191208_140326.jpg
Det är bra om alla lister och foder är på plats innan man lerklinar den andra gången så att man få ett snyggt avslut mot dessa med leran. Den nya taklisten som utformats efter takbrädornas nya position efter att det plockats ned och satts upp igen har alltså satts upp efter den första lerkliningen. Om den satts upp innan så hade man tappat 2-4 cm i profil och i värsta fall försvunnit helt, små marginaler i hus ett par hundra år gammalt!

Kostnaden för leran är försumbar av förklarliga skäl med tanke på dess beståndsdelar, men det går åt mycket tung lera för att lerklina ett rum, vilket kanske förklarar varför dagens hantverkare hellre jobbar med moderna material. För att lerklina ett rum på ca 35-40 kvm så går det år ca 2 ton lera i första strykningen och 0,8-1.0 ton till andra, tungt att bära in i huset! Att däremot arbeta med materialet är en fröjd och så förlåtande. Det är som att vara ett barn igen och leka med lera, det är bara att smacka på och om det trillar ned så är det bara att ta upp det med mursleven och smacka på igen.

Man blir lite orolig när grovputsen har torkat och tänker hur ska det här bli. Men var inte orolig det blir hur bra som helst när ytputsen kommer på.

Man lerklinar alltså två gånger, det första lagret har en grövre konsistens och appliceras tjockare, i normalfallet 2-4 cm. Det andra lagret, finputsen, har en finare konsistens för att kunna bli slät och appliceras tunnare runt 1-2 cm. En annan parameter som nog spelar i dagens moderna byggnadsindustri är att torktiden för leran. Grovputsen, det första lagret, tar minst en vecka eller två med en temperatur på 15-20 grader samt luftavfuktare vid behov och ytputsen, det andra lagret, ett par dagar till en vecka. Det är väldigt viktigt att grovputsen är helt torr och har rört sig och spruckit färdigt innan ytputsen lägges på och läker igen eventuella sprickor. 

Som synes så är det andra lagret, ytputsen, tunnare och

Förutom att ge timmerkonstruktionen en optimal förutsättning att ”andas” och på så sätt i princip leva vidare hundratals år till så ger också leran ett naturligt inomhusklimat som är svårt att beskriva om man inte upplevt det själv. Det är nästan som att vara utomhus när man är inne, man känner hur huset andas – en härlig känsla och utan gullfiber, plaster och andra otäcka material. Det har faktiskt visat sig att lerklining av badrum och andra våtutrymmen är ett minst lika bra alternativ till de som används idag inom byggindustrin. Kanske inte konstigt då de regler som gäller ändras löpande efter ett par år och en av de största kostnaderna för försäkringsbolagen är fuktskador i våtutrymmen.

Det färdiga resultatet, en innervägg i lera ett 100% miljövänligt material som inte bara ger ett magiskt inomhusklimat utan också är vacker i sig. Det är inte nödvändigt att måla väggen, men då det gärna kan släppa lite i ytskiktet så rekommenderas ändå en ytbehandling. Enligt expertisen så är äggoljetempera det bästa men det går även med limfärg, kalkfärg och slamfärg.

5 reaktioner till “Lerklining”

  1. Yvonne Axelsson Svara

    Jag älskar det här materialet!
    Har putsat väggarna i stugans blivande badrum. Det blev bra!
    Eftersom mina ”gubbar” inte glättade betongplattan (jo, jag vet, men det är ett ”nybygge”) som jag tänkte, måste jag hitta en lösning för att få det slätt. Alla avrådde från flytspackel, klinker och sådant. Återstod lerputs.
    Tyvärr är jag inte murare, så jag skulle verkligen behöva hjälp av en sådan, för att vara säker på att golvet kommer att bli slätt.
    Eftersom du/ni skriver att ni bor ”här i norr” ( om köksinredningen), så undrar jag:
    känner du/ni möjligen till en bra och intresserad murare ? Kanske t.o.m. någon i trakten mellan Skellefteå och Piteå?
    Skulle vara så tacksam om jag kunde få några tips!

    tack igen för trevliga sidor och fint fredagsnöje med läsningen.

    • Doktorn InläggsförfattareSvara

      Ja, det är verkligen ett härligt material! Vi har inte prövat att lerklina något våtrum ännu, men den som lärt oss att lerklina har gjort det många gånger och vi avser att genomföra ett sådant projekt inom kort. Tyvärr så håller vi till rätt mycket längre söderut än skellefteå/piteå trakten så det är tveksamt om vår resurs kan bistå, men vi ska fråga. Han kanske känner till någon i dina trakter. Lycka till med alla projekt och kul att du uppskattar siten!

  2. Jerker Svara

    Hej. Kul att följa er torprenovering. Blir nyfiken på var ni hittat fodret på bilderna. Vi har ett torp I Östergötland och jag tror de foder ni har skulle passa oss. Med förhoppning om positivt svar.

    • Doktorn InläggsförfattareSvara

      Hej Jerker,
      Dörr och fönsterfodren är original fodren förutom i köket som gjordes om på 50-talet och fönstret vi tog upp i vardagsrummet. Det var inte helt lätt att hitta någon som kunde hjälpa oss att göra nya med samma profil och det slutade med att vi var tvungna att göra ett eget stål för att få samma profil. Vi fick hjälp med det av en lokal ”riktig” snickarverkstad så om du har någon sådan i närheten så är vår rekommendation att du kontaktar dem. De har säkert en massa gamla stål med alla möjliga profiler som ni kan välja ibland. Det var ju så förr att att nästan allt producerades lokalt så de lokala variationerna är stora, vilket gör det nästintill omöjligt att gå till byggvaruhuset eller ens ut på internet för att hitta det man vill ha.

      Lycka till!

  3. Lina Svara

    Hej! Jag har en fråga om efterarbetet vid lerklining. På taklister, väggar och golvsocklar och även i taket finns här och var kvar lite ojämna kanter av torkad klining som jag skrapat till för att det ska bli mer jämnt. Men för att få helt rent och fint måste något mer till, och tvätta känns inte som det fiffigaste för all lera och tjockare lerfläckar följer inte med utan blir snarare uppblötta och finns kvar när det de torkat. Hur brukar man göra, har ni något tips? Borstar man med hård borste kanske? Förmodligen…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.