Lerklining

Lerklining kallas tekniken att invändigt klä väggarna i timmerhus med lera som en hållbar och idag miljövänlig isoleringsmetod. Denna metod har har använts i tusentals år och kom till Sverige någon gång under bondestenåldern 4000-1700 f.kr.

På ”senare” tid så användes lerklining länge inomhus i svenska timrade hus för att ge ett slätare underlag för tapetsering eller stänkmålning. För att lerblandningen skulle fästa på väggen kunde man råhugga väggen med en yxa eller slå in träpluggar.

Ren timmervägg efter att all nya och gamla ytskikt tagits bort. Det är viktigt att ta bort allt som sticker ut som spikar etc. De gamla råhuggen gör att leran kommer att fästa utan problem.

Den lerblandning som man använder för lerklining kan bestå av lite olika delar beroende på var i världen man befinner sig men här i norra Europa har den historiskt vanligtvis bestått av blålera, sand, finfördelad halm, ko eller hästspillning, ko eller hästhår och vatten. Lukten av spillning försvinner när leran torkat om beståndsdelarna blandats väl.

Det går lika bra att lerklina på t ex en murstock som på en timmer vägg.

Leran har många förnämliga egenskaper men dess isoleringsförmåga är inte så bra vilket dock till viss del uppvägs av de grova timmerstockarna i timmerhus. Leran är brandhämmande, ljudisolerande, vindtät och har goda fuktegenskaper samt goda värmelagrande egenskaper. Leran försvårar även för skadedjur att ta sig in i huset.

Det är de goda fuktegenskaperna som gör lerklining så optimalt för gamla trähus då risken att man bygger in fukt som kan orsaka fuktskador i timmerstockarna mer eller mindre minimeras om man gör det på rätt sätt. Hemligheten till att gamla trähus många hundra år gamla fortfarande finns kvar.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 20191208_140326.jpg
Det är bra om alla lister och foder är på plats innan man lerklinar den andra gången så att man få ett snyggt avslut mot dessa med leran. Den nya taklisten som utformats efter takbrädornas nya position efter att det plockats ned och satts upp igen har alltså satts upp efter den första lerkliningen. Om den satts upp innan så hade man tappar 2-4 cm i profil och i värsta fall försvunnit helt, små marginaler i hus ett par hundra år gammalt!

Kostnaden för leran är försumbar av förklarliga skäl med tanke på dess beståndsdelar, men det går åt mycket tung lera för att lerklina ett rum, vilket kanske förklarar varför dagens hantverkare hellre jobbar med moderna material. För att lerklina ett rum på ca 35-40 kvm så går det år ca 2 ton lera i första strykningen och 0,8-1.0 ton till andra, tungt att bära in i huset! Att däremot arbeta med materialet är en fröjd och så förlåtande. Det är som att vara ett barn igen och leka med lera, det är bara att smacka på och om det trillar ned så är det bara att ta upp det med mursleven och smacka på igen.

Man blir lite orolig när grovputsen har torkat och tänker hur ska det här bli. Men var inte orolig det blir hur bra som helst när ytputsen kommer på.

Man lerklinar alltså två gånger, det första lagret har en grövre konsistens och appliceras tjockare, i normalfallet 2-4 cm. Det andra lagret, finputsen, har en finare konsistens för att kunna bli slät och appliceras tunnare runt 1-2 cm. En annan parameter som nog spelar i dagens moderna byggnadsindustri är att torktiden för leran. Grovputsen, det första lagret, tar minst en vecka eller två med en temperatur på 15-20 grader samt luftavfuktare vid behov och ytputsen, det andra lagret, ett par dagar till en vecka. Det är väldigt viktigt att grovputsen är helt torr och har rört sig och spruckit färdigt innan ytputsen lägges på och läker igen eventuella sprickor. 

Som synes så är det andra lagret, ytputsen, tunnare och

Förutom att ge timmerkonstruktionen en optimal förutsättning att ”andas” och på så sätt i princip leva vidare hundratals år till så ger också leran ett naturligt inomhusklimat som är svårt att beskriva om man inte upplevt det själv. Det är nästan som att vara utomhus när man är inne, man känner hur huset andas – en härlig känsla och utan gullfiber, plaster och andra otäcka material. Det har faktiskt visat sig att lerklining av badrum och andra våtutrymmen är ett minst lika bra alternativ till de som används idag inom byggindustrin. Kanske inte konstigt då de regler som gäller ändras löpande efter ett par år och en av de största kostnaderna för försäkringsbolagen är fuktskador i våtutrymmen.

Det färdiga resultatet, en innervägg i lera ett 100% miljövänligt material som inte bara ger ett magiskt inomhusklimat utan också är vacker i sig. Det är inte nödvändigt att måla väggen, men då det gärna kan släppa lite i ytskiktet så rekommenderas ändå en ytbehandling. Enligt expertisen så är äggoljetempera det bästa men det går även med limfärg, kalkfärg och slamfärg.