Jordkällare

En övergiven jordkällare som inte tagits hand om på många decennier. Kan vara svårt att tänka sig att den går att rädda, men så länge valvet är förhållandevis intakt så går de flesta jordkällare att renovera utan allt för stor insats.

På många ställen i våra skogar och vår landsbygd kan man finna övergivna och raserade jordkällare. När stenvalvet i jordkällaren fallit in i jordkällaren är det ofta för sent att rädda den då det idag finns få med det kunnande som krävs samt att det blir väldigt dyrt då det är ett digert arbete att sätta om ett jordkällarvalv. Det kallades förr för ett domedagsverk att bygga en jordkällare och var mycket arbetskraftsintensivt.

Så om du har en gammal jordkällare – ta hand om den, och om du har en som behöver renoveras kan du här ta reda på hur du går tillväga. Gör en kulturgärning samt få en perfekt kyl, eller kanske vinkällare, som inte på något sätt belastar miljön.

Hur fungerar en jordkällare

En jordkällare är allt som oftast en fristående källarbyggnad som är helt eller delvis nedgrävd i marken, ofta i en jordslänt mot norr. Den kan liknas vid en jordhög med dörrförsedd stengavel, eller om man så vill en hobbit bostad i Fylke. Det kan också vara integrerad i källarnivå på lite större äldre fastigheter som mangårdsbyggnader och liknande.

Den bärande konstruktionen i en jordkällare består av ett valv, oftast ett tunnvalv, ofta i sten men i många bruksorter i slaggsten, en restprodukt från järnbruket. Den smalare ingångsdelen, svalen, har ofta lodräta stenväggar och tak av ett flackt valv eller liggande platta stenar. Storleken på jordkällaren varierade beroende på fastigheten och en jordkällare tillhörande ett torp hade sällan en golvyta större än mellan fyra och sex kvadratmeter, i det närmaste kvadratisk i formen. Fullt tillräckligt för ett mindre hushåll, större bondgårdar och herrgårdar kunde ha jordkällare många gånger större.

Syftet med en jordkällare att hålla frosten borta på vintern och värmen ute på sommaren, samt hålla stabil relativ luftfuktighet på runt 90% för att kunna lagra mat längre perioder. Klimatet i jordkällaren bestäms av jordtäckningen samt ingång och ventilation.

Jordtäckningen, dvs. mängden jord som ligger ovanpå valvet bör vara minst 60 centimeter tjockt. Då denna jord eroderas över tid av regn och annat så kan det då och då vara vettigt att fylla på jordlagret på jordkällaren.

Ingången måste bestå av dubbla dörrar placerade i vardera änden av den så kallade svalen – ingångsdelen i form av en ungefär en och en halv meter lång gång byggd i samma material som källaren. Jordkällarens ventilation består vanligen av en ventilationskanal som går snett upp genom bakre gaveln eller upp genom valvtaket. Luftväxlingen sker genom ventilationsöppningar i eller i anslutning till dörrarna. Ibland är ventilationskanalen i bakre gaveln förstorad, för att fungera som potatisinkast. Golvet är av jord, ibland belagt med kullersten eller tegel.

Ett gott tecken på ett bra jordkällarklimat är ifall man har Källarspindeln som hyresgäst med sina stora hängande vita kokonger.

Historik

De flesta äldsta bevarade jordkällarna dateras till 1700-talet men det har sannolikt byggts jordkällare även på 1600-talet. Jordkällaren var en vidareutveckling av stukan, som var en grop i marken där man förvarade mat för långtidsförvaring över vintern. När man fyllt gropen så täcktes den sedan av ett isolerande skikt bestående jord, slanor och torrt gräs.

Från 1820-talet och framåt tog byggandet av jordkällare fart, först och främst för förvaring av potatis och andra grönsaker och det var först när de första kylskåpen kom på 1950-talet som jordkällaren förlorade sin betydelse och de flesta övergavs.

Renovera jordkällare

Om valvet inte fallit in så går det ofta att rädda jordkällaren utan att det ska behöva bli ett allt för stort projekt. Om jordkällaren fått stå ounderhållen under en längre tid så har jordlagret som ligger på jordkällaren sannolikt regnat bort över tid vilket gjort att valvkonstruktionen riskerar att falla ihop. Dörrar och dörrkarmar om de finns kvar har sannolikt ruttnat och måste bytas ut.

Det kan kännas som ett hopplöst projekt att få ordning på sin jordkällare men så länge valvkonstruktionen fortfarande är sund så går det att med förhållandevis små medel att få tillbaka funktion i sin jordkällare.

Läs mer om ett utmärkt exempel på renovering av en jordkällare nedan.

Renovering av jordkällare

Jordkällaren ovan nu renoverad i vinterskrud. På sommaren är det viktiga att hålla värmen borta och nu att hålla frosten borta så att inte det inuti förfars.

Mer information

För mer information om jordkällare så ladda ned denna utmärkta skrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands Län.

Ta hand om din jordkällare

De flesta jordkällare smälter naturligt in i landskapet och tillför så mycket funktion och känsla till en fastighet att man vore galen om man inte tog väl hand om den.